Stadsdelsmotstånd i Skarpnäck

Längst ut på tunnelbanelinje 17 söder om Stockholm ligger Skarpnäck. En röd förort med många röstskolkare och endast 23% av de röstberättigande röstade på något av de borgerliga partierna. I slutet på November förra året var det några Skarpnäcksbor som fick reda på att stadsdelsnämnden planerade att lägga ner stadsdelens kulturhus och bibliotek. En dag senare samlas 200 mycket förbannade Skarpnäcksbor i foajen till kulturhuset.

I slutet av Januari träffar jag Hanna, en av de Skarpnäcksbor som var med på mötet för att höra vad som hänt sen dess?
- En granne till mig fick höra att Stadsdelsnämnden inom några veckor skulle fatta beslut om att lägga ned biblioteket och kulturhuset här. Hon tog då initiativ till ett första informations- och protestmöte. Allt gick väldigt fort. Snabbt gjordes affischer till ett möte som skulle vara dagen efter och ändå kom det 200 personer. Vi blev nästan lite chockade över uppslutningen och att folk var så pass upprörda och beslutsamma att göra något åt saken, inte minst många pensionärer hade slutit upp, säger Hanna.
- Några dagar senare arrangerar vi en demonstration utanför Stadshuset i samband med att den nya majoriteten, dvs borgarna, träffas. Den gången var vi ca 300 personer och lokal TV uppmärksammade frågan.
- Ytterligare några dagar senare har vi ett offentligt möte där vi bestämmer att vi kallar oss "Bevara Skarpnäck". I mitten av December arrangerar vi i "Bevara Skarpnäck" en kulturmanifestation till försvar mot nedskärningsplanerna. Ett antal kända författare och kulturpersonligheter ställer upp för vår sak och kulturhuset har aldrig varit så välfyllt med över 2000(!) besökare.
- Mellan dessa möten ägnade vi oss bl.a. åt att samla in namnunderskrifter. Något som gick lätt. På en vecka samlade vi in över 7000 namn vilket är mycket bra med tanke på att det bor cirka 8500 personer i hela Skarpnäck.
- I mitten av januari lades förslaget officiellt i stadsdelsnämnden för att beslutas en vecka senare. På grund av vårat motstånd och fega som dom är hade stadsdelsnämnden förlagt detta beslutande möte till vår grannförort Bagarmossen. Till detta möte utlyste vi ett fackeltåg som trots den ganska långa marchvägen och 15 grader kallt samlade 150 personer. Väl på plats blev vi först förhindrade att gå in vilket vi struntade i. Inför den samlade nämnden höll vi en manifestation med en likkista som symboliserade vårt kulturhus och bibliotek, och en utklädd lieman som höll tal och till sist utropade vi "Skarpnäcks Fria Republik". Billy Östh som är moderat stadsdelsordförande blev helt galen av att vi inte lydde hans "order" att gå därifrån och hotade med att "stadsdelsmötena inte ska vara offentliga mer". Något som säger en del om hans syn på demokrati.

Kulturhuset läggs ned
- Nu är beslutet fattat. Hela kulturhuset och halva biblioteket läggs ned och dom kommer inte ändra sig frivilligt. För tillfället är jag personligen lite uppgiven. Samtidigt vet jag att många andra i Bevara Skarpnäck är mycket beslutsamma att fortsätta kämpa. För tillfället är vi indelade i en kulturgrupp som kommer fortsätta använda kulturen som vapen. Sen har vi en pressgrupp för att bearbeta media och sen har vi också en grupp som ska överklaga beslutet med hänvisning till att byggnaden enligt stadsplanen inte får användas till något annat än kulturhus. Något vi inte har alltför stora förhoppningar om, men vår tanke är att vi ska kunna förhala beslutet.

Informell organisering
- Bevara Skarpnäck är organiserat så enkelt som möjligt. Deltagandet är individuellt, dvs inga organisationer får vara med samt att det är uttryckligen förbjudet att kuppa igenom saker. Av alla de hundratals människor som dykt upp på stormötena har det varit en informell kärngrupp på 20 personer som varit drivande. Det har fungerat bra på det viset. Vi har kunnat agera snabbt vilket vi varit tvungna till då information från stadsdelsnämnden osv har kommit med så kort varsel. Sen har vi kunnat utnyttja Kulturhusets lokaler för att ha möten i och även fått möjlighet att låna deras kopiator.
- En orsak till att det fungerat så bra tror jag beror på att vi hållt organisationer utanför Bevara Skarpnäck och därmed sluppit en massa tjafs som det brukar föra med sig. Rättvisepartiet Socialisterna var visserligen på vårt första möte men har hållit sig borta sen vi bildade Bevara Skarpnäck. Sen dess har dom försökt driva en egen kampanj för samma fråga med egna namninsamlingslistor osv. Jag förstår mig inte på dom. Varför inte delta i vårt arbete som individer istället för att som nu köra ett eget race vilket riskerar att förstöra vårt förtroende.

Borgarlogik
- Borgarna som vann kommunalvalet och sådana som Billy Östh försvarar nedskärningarna med att kommunalskatten sänkts med 40 öre per intjänad hundralapp. De har gjort en uträkning på en medelinkomst i Stockholms stad som får en skattesänkning på 3000 kr/år. Utifrån det menar de sen att vi ska ha råd att köpa oss den kultur vi behöver. Att de flesta som bor här i Skarpnäck tjänar under medelinkomsten fattar inte sådana som han. Har man en vanlig Skarpnäcksinkomst på säg 13000 kr/mån innebär 40 öres sänkt skatt att man får tillbaka 52 kr i månaden. Eftersom de hävdar att denna skattesänkning inte skulle vara möjlig om vi inte skär ned på stadens verksamheter är det enligt borgerlig logik bättre för oss att få 52 kr i handen/månad i utbyte mot att vi inte har något bibliotek och kulturhus längre. Det är helt sjukt! Och med tanke på att vår stadsdel består av många barnfamiljer och äldre som är fattiga och har svårt att ta sig till andra ställen för att tillgodogöra sig kultur är det extra allvarligt. Jag har själv barn och en förutsättning för att vi ska låna böcker är närheten och att det inte kostar någonting. Det bor också många med invandrarbakgrund här i Skarpnäck och för att motverka segregering och istället skapa samhörighet bland människor är möjlighet att t.ex enkelt och gratis kunna låna böcker och läsa tidningar jävligt viktigt.
Mot den bakgrunden gjorde vi en symbolisk tillbaka betalning av denna med 40 öre sänkta skatt. Något som gav dom lite problem då staden inte har något konto för de som vill betala mer skatt.

Folkhemmet läggs ned
-Samma sak som händer här i Skarpnäck sker nu i många andra förorter, även om det inte är just kulturhus och bibliotek som läggs ned. I alla våra grannförorter skärs kommunal verksamhet ned i och med att stadsdelsnämndernas nya budgetar har lagts. Det är ungdomsgårdar, dagis, träfflokaler för invandrare, verksamheter för psykiskt sjuka mm.
Samma saker händer säkert på de flesta håll i hela Sverige. I det perpektivet är det en konkret nedläggning av "folkhemmet" som sker. Det sjuka är att välfärdslaktarna vill få oss att känna någon slags tacksamhet för att vi "ändå får behålla någonting", i vårt fall ett halvt bibliotek. I själva verket är det som nu skärs ned inget vi ska vara tacksamma över, det är våra förbannade rättigheter.
-Av den anledningen har vi pratat om att utveckla ett samarbete med andra lokala aktionsgrupper. Tyvärr har det hitills stupat på att vi haft nog med vårat eget. Vi har inte haft ork eller tid, men tankarna finns. Något som skulle kunna hjälpa oss alla att sätta tyngd bakom våra krav. Vi har också en ny slogan som vi försöker sprida, "nolltolerans mot nedskärningar". Apropå stadens och polisens satsning på nolltolerans mot minsta lagöverträdelse. Det är ju att börja i helt fel ände. Nedskärningar av vår gemensamma välfärd är ju en av de viktigaste anledningarna till att sociala problem, missbruk, brottslighet osv uppstår från början.
Utöver det är vi helt på det klara med att de kommer skita i vad vi gör om vi inte också tar till andra typer av motstånd, t.ex ockupationer och liknande metoder.

Peter Larsson